Test: Samsung Galaxy A9 (2018) – kamera-overload

Samsung Galaxy A9 sticker ut en hel del från hur Samsung designade sina smartphones för bara ett år sen. Under det senaste året har Galaxy A-serien genomgått en transformation som har gjort den till något annat än en smartphoneserie som går i Galaxy S-seriens fotspår. A-seriens nya fokus på en egen design märks särskilt tydligt på Galaxy A9 som alltså introducerar en ny design till Samsungs smartphonefamilj.

Roliga färger och kameror

Galaxy A9 lånar vissa grundläggande designkoncept från syskon i serien. Baksidan har till exempel en fingeravtrycksläsare på baksidan och en uppsättning kameror vertikalt uppradade i ena hörnet. Med totalt fyra kameror ser dock A9 nästan humoristiskt välutrustad ut. Den färggraderade baksidan ger dessutom ett ovanligt utseende. Vårt exemplar har en blå/turkos färg men det finns också i en lite mer anonym svart version.

Baksidan täcks av glas som ger telefonen en känsla av kvalitet. Materialvalet gör dock också baksidan lite skör. Fingeravtrycksläsaren är snabb och relativt pålitlig. Den är dock ganska känslig för svett och smuts. Glaset möter metall längs sidorna. På höger sida finns en på/av-knapp med bra fysisk återkoppling och två volymknappar. På ovansidan finns en kortläsare med plats för två nanoSIM- och ett microSD-kort. Det finns alltså plats för totalt tre kort, samtidigt. Det är väldigt ovanligt i prisklassen. På vänster sida finns en Bixby-knapp som leder direkt till Samsungs röstassistent och på undersidan finns en USB Typ-C-port, högtalare, mikrofon och hörlursport. Samsung är ett av få företag som fortfarande håller hårt i hörlursporten.

Klassisk skärm och klassisk design

På framsidan av Galaxy A9 finns en klassisk AMOLED-skärm från Samsung med en klassisk design runtom. Här finns ingen flärp eller någon annan konstig skärmlösning. Samsung har helt enkelt valt en klassisk design med en relativt stor ram över skärmen som ger utrymme för hörlur, kamera och sensorer. Det har vi inget emot. Med det sagt är den en gnutta mer klumpig än många konkurrenter som har liknande skärmstorlekar. Den är till exempel drygt två millimeter bredare och en halv centimeter längre än OnePlus 6T som har en 6,4 tum skärm, i jämförelse med Galaxy A9:s 6,3 tum.

Till skillnad från Galaxy S-serien utlovar Samsung inget skydd mot vatten med Galaxy A9. Det gäller alltså att hålla hårt och undvika handfat, toalettstolar och pooler. Hårdvaran saknar också stöd för trådlös laddning som finns i till exempel Galaxy S9 men även i Samsungs äldre Galaxy S-mobiler.

Stäng

Galaxy A9 har en 24 megapixelkamera som sin huvudkamera. Med ett bländarvärde på f/1,7 imponerar den på pappret men inte i praktiken. Den kan faktiskt ta helt okej bilder i ljusa miljöer som inte sätter höga krav på dynamiskt omfång men när kraven höjs kan inte längre kamerans mjukvara hantera hårdvarans brister. Med ett begränsat dynamiskt omfång gör mjukvaran tuffa beslut för att behålla täckning. Den prioriterar då ofta att underexponera. Det gör att många bilder blir mörka och att färger tappar sin intensitet. Mjukvarans prioriteringar fungerar inte alls och vi är smått chockerade över hur dåligt kameran presterar.

I mörka miljöer fortsätter dynamiskt omfång att vara ett problem. När ljuset verkligen tryter presterar den ändå helt okej, i klass med Pocophone F1 som visserligen också är en betydligt billigare mobil.

Kom lite närmre

Galaxy A9 har också en zoomkamera som har två gånger optisk zoom. Den har samma typ av problem med bildkvalitet som huvudkameran men kommer åtminstone lite närmare för att, i teorin, erbjuda hög detaljrikedom. I praktiken fungerar inte heller zoomkameran särskilt bra. Med ett bländarvärde på f/2,4 behöver kameran förlänga slutartiden för att få bra exponering i miljöer som inte är ljusa som soliga sommardagar. Det introducerar mycket rörelseoskärpa. Vi ser helt ärligt inte särskilt stora förbättringar i detaljrikedom mellan zoomkameran och att bara zooma in i huvudkamerans foton i efterhand.

Få ett större perspektiv

Galaxy A9 har också en vidvinkelkamera. Den har ett brett 120 graders-perspektiv och ett bländarvärde på f/2,4. Den erbjuder ett perspektiv som är ganska ovanligt i moderna smartphones. Det är särskilt intressant för arkitektur och landskapsfotografering men kan användas med fördel i många andra situationer. Vidvinkelkameran har faktiskt ett ganska brett dynamiskt omfång, vilket är viktigt för landskapsfotografering. Den har samtidigt riktigt usel detaljrikedom, stora problem med brus kombinerat med för hård brusreducering. Bilderna ser helt enkelt inte alls bra ut.

Porträttläget i kameran är helt okej men lider av samma problem som huvudkameran, eftersom huvudkameran används för fotografering i läget. Den fjärde kameran används alltså bara för djupdata till porträttläget.

Kameran kan spela in i 4K UHD-upplösning med 30 bilder per sekund. Den presterar helt okej med ganska hög detaljrikedom, i klass med Pocophone F1. Den har stöd för Super Slow Motion-inspelning, vilket i alla fall är en ganska ny funktion för prisklassen.

Stäng

Samsungs mjukvara har länge haft samma värden. Den är full av Samsung-unika funktioner som både erbjuder unika möjligheter men som också står i vägen för användaren. Samsungs förbättrade system för att hantera multitasking är ett exempel på att Samsung kan erbjuda en bättre användarupplevelse än vad Android vanligen kan. Samsungs system för att justera skärmens färgbalans är ett annat exempel på ett system som inte existerar i Android och som gör telefonens hårdvara ännu bättre.

Tunga unika funktioner

Listan på unika funktioner i Samsungs mjukvara är lång. Listan över Samsung-unika funktioner som verkligen ger något positivt till användarupplevelsen är inte alls lika lång. Samsung har så många funktioner att nya användare riskerar att bli utmattade av obligatoriska guider om komplicerade funktioner som hen aldrig kommer att använda.

Samsung har inte fel i att tro att de kan erbjuda något unikt och bra genom att förbättra Android. Problemet är att deras unika funktioner är för många och för störande för att göra användarupplevelsen bra.

Galaxy A9 är den första Galaxy A-mobilen som har stöd för Bixby. Samsungs röstassistent kan antingen aktiveras med den fysiska knappen på telefonens vänstra sida eller med ett röstkommando. Assistentens fokus är fortfarande på funktioner i telefonen. Den kan till exempel hjälpa till att justera inställningar i mjukvaran men har inte ett lika brett stöd för fakta och olika tjänster som till exempel Google Assistent. Eftersom Google Assistent numera också finns på svenska blir det ännu svårare att motivera Bixbys existens. Samsung har helt rätt i att Bixby kan göra saker som Google Assistent inte kan. När Bixby bara är bra på att justera inställningar i telefonen finner vi det dock svårt att integrera den i vår vardag. Bixby-knappen går att stänga av men den kan inte omprogrammeras i Samsungs mjukvara.

Stäng