I dag släpptes regeringens utredning för ett föreslaget pantsystem för mobiltelefoner och småelektronik. Förslaget om att konsumenter ska betala pant som kan återbetalas när produkter återvinns, ratades i stora drag av utredningen. Förslaget är nu att istället lägga större ansvar på producenter.

Det var i juni 2020 som Regeringen tillsatte en särskild utredare för att studera möjligheterna att införa pant på mobiltelefoner och småelektronik. Nu presenteras utredningen för regeringen och beskedet är tydligt: ett patentsystem vore svårt att genomföra och skulle sannolikt inte få önskad effekt.

Problem med pant

Utredningen konstaterar att svenska hushåll har 20–25 miljoner oanvända, ”upplagrade”, mobiltelefoner, varav 10 miljoner sägs vara fungerande. För att samla in telefoner har utredningen studerat ett pantsystem där konsumenter betalar 100 kronor, som de kan få tillbaka när de lämnar tillbaka telefonen för återvinning. Panten beskrivs som låg eftersom den inte är tänkt att konkurrera med andrahandsmarknaden. Det är trots allt bättre att en mobiltelefon används längre, än att den återvinns. Utredningen menar att systemet med pant på mobiltelefoner inte är bra eftersom det inte gör något för de existerande tiotals miljoner telefoner som skulle behöva samlas in. Utredningen konstaterar dessutom att det skulle vara svårt, om inte omöjligt, att märka telefoner för systemet. Det skulle göra det svårt att veta om en telefon har sålts i Sverige med pant, eller till exempel importerats från ett annat land.

Ett annat förslag som utredningen har studerat är ett så kallat pantbevis. Tanken är att bevis skulle kunna säljas med nya telefoner. Bevisen skulle kunna användas av konsumenter för att återvinna även gamla mobiler. Problemet med systemet anses vara de administrativa kostnader och svårigheter som det skulle innebära. Dessutom pekar utredningen på problem med andrahandsförsäljning av mobiltelefoner och att även ett pantbevis-system troligen skulle kräva reglering per produktkategori, vilket inte skulle ge den stora effekt inom elektronik som efterfrågas.

Mer av det gamla

Utredningen ratar alltså i stora drag möjligheterna för pantsystem. Istället har ett annat förslag tagits fram. Förslaget expanderar det system som finns i dag, som lägger ansvar av återvinning på producenter av elektronik. Förslaget menar till exempel att det vore bra om producenter fick ansvar för att informera konsumenter om återvinning. Producenter ska dessutom informera konsumenter om hur enheter kan rensas på personlig data och producenter måste ge konsumenter ett ekonomiskt intresse av att lämna in elektronik. Utredningen vill också att Naturvårdsverket skärper sina kontroller för att se till att insamlingen är säker.

Bortom återvinning vill utredningen att producenter ska bli ansvariga för återanvändning. Producenter ska ha system för att produkter kan återanvändas istället för återvinnas, om det är möjligt. Elektronikbranschen, som representerar de producenter som ansvarar för elektronikåtervinning i Sverige, är positiva till utredningen.

– Vi välkomnar utredningens slutsatser och håller med om att ett utvecklat producentansvar är ett bättre alternativ än en pant, oavsett om det en traditionell pant eller ett pantbevis. Ökat återbruk är miljömässigt bättre och en snabbare väg till en cirkulär ekonomi, och det är något som vi bedömer kan uppnås med hjälp av ett utvecklat producentansvar, säger Klas Elm, vd på ElektronikBranschen.

Vill ha pant, ändå

Trots utredningen verkar regeringen vara inställd på att ett patentsystem ska införas. Miljö- och klimatminister Per Bolund är tydlig i en intervju med TT.

– Vi ska införa ett pantsystem. Det är det spåret vi kör efter, säger han till TT i samband med att han tog emot förslaget.

Utredningen föreslår att ny lagstiftning ska införas januari 2023. Det förutsätter att utredningen mynnar ut i ett lagförslag som godkänns av riksdagen.

Källa: Regeringen

På Surfa.se jobbar vi utifrån konsumentjournalistiska principer för att ta reda på sanningen. Vi skriver utförliga artiklar och tester och tummar inte på kvalitet eller opartiskhet. Läs mer om hur vi jobbar för god journalistik här.

LÄMNA ETT SVAR

Please enter your comment!
Please enter your name here