Test: Poco F3 – klockrent, igen!

Poco har inte gjort mycket eget arbete när de utvecklat Poco F3. Mobilen är en ren kopia av Xiaomi Mi 11i med undantag för detaljer mjukvaran, logotypen på baksidan och ett fåtal små tekniska detaljer. Designen är i praktiken identisk. Det är lite tråkigt men det är ingen egentlig nackdel för användare. Den har en enkel och modern design som känns stadig och lyxig i handen. Baksidan på vårt gråa exemplar har en spegelfinish som suger åt sig fingeravtryck och som riskerar att spricka men som kan skyddas med ett inkluderat skal. Kameramodulen är avlång och inkluderar tre kameror, varav två är särskilt stora och huvudkameran omringas av en silverfärgad ring. Kameran sticker ut lite mindre än på Mi 11i men skillnad är inte stor.

Stadig plast

Baksidan möter plast längs sidorna. Plasten känns stadig och knakar eller gnisslar aldrig. Även om metall ofta ger en bättre känsla av kvalitet, har Poco gjort ett bra jobb med denna plastdesignen. Längs höger sida finns en fingeravtrycksläsare som är snabb och pålitlig, åtminstone om vi är noggranna när vi registrerar vårt fingeravtryck. Läsaren fungerar också som på/av-knapp och sticker ut tillräckligt för att vara enkel att känna sig fram till. Volymknapparna sitter strax ovanför och ger bra fysisk återkoppling.

Längs ovansidan finns en IR-sändare som kan användas för att styra till exempel TV-apparater och stereoanläggningar. Här finns även högtalargaller som i själva verket är galler för en sekundär mikrofon men ingen högtalare. Poco F3 har lånat designdetaljer från Mi 11-serien, som har en högtalare på ovansidan, men inte inkluderat någon faktisk högtalare på ovansidan. Det är ett närmast skrattretande konstigt designval. Längs undersidan finns en faktisk högtalare under ett högtalargaller. Här finns också en USB C-port, en mikrofon och en kortläsare med plats för dubbla SIM-kort men inget microSD-kort.

Låtsas-högtalare

Framsidan av Poco F3 sticker inte ut från mängden. Den har en skärm med rundade hörn och ett litet centrerat hål i ovankanten för en selfiekamera. Kameran har en grå ring runt sig. Den är distraherande reflektiv. Vi har svårt att förstå varför men flera konkurrenter har en liknande design. Ovanför skärmen finns en hörlur, som agerar sekundär högtalare, istället för låtsas-högtalaren som finns på ovansidan. Här finns ingen notis-lampa men skärmen har en alltid på-funktion.

Designen är inte vattentät och den saknar trådlös laddning. Bortom det är det viktigt att veta att Poco F3 är en stor smartphone. Den mäter 76,4 mm på bredden. Det är brett och det gör att den är lite klurig att hålla och använda, särskilt för dig som har små händer. Fördelen med det är en stor skärm och ett stort batteri.

Stäng

Huvudkameran i Poco F3 är egentligen inte särskilt speciellt. Den har en vanligt förekommande 48 MP-sensor och saknar optisk stabilisering. Bristen på stabilisering märker vi när till exempel HDR-läget ibland har svårt att matcha exponeringar. Vi noterar samtidigt att Poco F3 har betydligt bättre bildbehandling än konkurrenter med samma kamerasensor. Det beror troligen på den moderna systemprocessorn som ger oss bra brusreducering, även i ljusa miljöer. Den är märkbart bättre än Xiaomi Mi 11 Lite. Notera för övrigt att vi inte jämför med Xiaomi Mi 11i eftersom den helt enkelt är betydligt bättre och därför är svår att jämföra med.

I mörka miljöer fortsätter telefonens imponerande bildbehandling att leverera. Sofistikerad brushantering ger detaljrikedom och en rimlig nivå av brus när ljuset tryter. Även kamerans dynamiska omfång är riktigt bra. Vi är faktiskt förvånade över hur bra den presterar med tanke på sin hårdvara. Med tanke på sitt pris är den också bra, även om Xiaomi Mi 11 Lite och OnePlus Nord 2 är starka konkurrenter inom kamera-delen.

Extrakameror

Vidvinkelkameran är inte så bra. Den är okej men skärpa saknas, särskilt längs kanterna av bilden. Det enda bra vi kan säga om kameran är att den har helt okej brusreducering och att det dynamiska omfånget hänger med som det ska.

Makrokameran är helt okej. Den är betydligt bättre än många konkurrenters liknande kameror. Den har problem med brus men har tillräcklig skärpa och detaljrikedom för att vara användbar i små format, till exempel sociala medier.

Videokameran erbjuder inspelning i upp till 4K 30p. Det är synd att det inte finns ett 4K 60p-läge, med tanke på att föregångaren hade det. Det positiva är att det högupplösta läget inkluderar bra elektronisk stabilisering. För riktigt bra stabilisering är OnePlus Nord 2 samtidigt ett bättre val. Poco F3 har stöd för slow motion i Full HD i upp till 960 bilder per sekund men kvaliteten är väldigt låg. Videon är interpolerad till den nivå att vi har svårt att förstå vad som är syftet med läget.

Stäng

MIUI 12 gör mycket med hur Android fungerar och hur systemet är designat. Mer än någon annan. En förändring som Xiaomi har gjort i Android kallas ”Kontrollcenterstil”. Stilen gör det möjligt att svepa ner från olika delar av skärmen för att antingen visa notiser och mediakontroller eller för att bara visa snabbgenvägar. Systemet påminner mycket om iOS men vi är inte helt övertygade om att det är bättre än Androids vanliga system. Med den stora skärmen kan det vara svårt att svepa ner från den övre vänstra sidan av skärmen (för högerhänta). Konsekvensen av att notiser har en egen skärm är också att notiserna alltid ligger överst på skärmen. Även de kan alltså vara svåra att nå.

Den nya ”Kontrollcenterstilen” används som standard, medan den traditionella stilen kan aktiveras i efterhand. Många nya Xiaomi-telefoner har raka motsatsen. Än en gång visar Xiaomi och Poco bristande planering och omdöme när det gäller mjukvara. Företagets till synes improviserade mjukvarustrategi ger inget högt förtroende för mjukvaran. Xiaomi lovar för övrigt inget om framtida uppdateringar.

Mer från MIUI 12

En fördel med den nya designen av snabbgenvägar är att Xiaomi har återintroducerat en design som Google tog bort i Android 9. Med MIUI 12 finns nämligen knappar för att snabbt byta Wi-Fi-nätverk eller anslutna Bluetooth-enheter direkt från snabbgenvägarna. En liten pil ger snabb åtkomst till en meny där vi kan göra våra val, utan att stänga appen som körs i bakgrunden.

Snabbgenvägar och notiser är de absolut största förändringarna i MIUI 12. Det finns dock flera mindre nyheter. Den nya mjukvaran inkluderar nu en applåda, som har kommit och gått i andra versioner av företagets system. Det finns dessutom stöd för nya superbakgrunder, som kan animeras från lås- till startskärmen, samt små förändringar i hur behörigheter fungerar.

Xiaomis mjukvara är annars sig lik. Den inkluderar flera omfattande förändringar av Android. Det finns till exempel en appbytare med appar som visas i ett rutnät och inställningar med en oortodox ordning. Många av förändringarna kan verka onödiga men de gör ofta telefonen enklare att använda och löser designproblem som Android har haft i flera år. Att lägga inställningar för Wi-Fi och Bluetooth i toppen av Inställningsappen ser vi till exempel som ett misstag i vanliga Android. Det problemet ordnas i MIUI 12. Det finns helt enkelt anledningar att både störa sig på och uppskatta Xiaomis mjukvara.

Med Pocos anpassningar av Xiaomis mjukvara finns små ändringar av till exempel appikoners utseende och förändringar av standardinställningar, som vi redan diskuterat. Skillnaderna är så små att vi ifrågasätter varför de finns över huvud taget.

Irriterande appar

En anledning att ogilla Xiaomis mjukvara, särskilt om du är Android-frälst, är de till synes överflöda apparna. Xiaomi har till exempel inkluderat en egen webbläsare, videospelare och säkerhetsapp. Säkerhetsappen är ett särskilt förvirrande och onödigt tillägg som sägs öka telefonens säkerhet genom att granska appar som installeras. Granskningen görs genom irriterande pop-up-meddelanden och budskap som vi tror förvirrar mer än de gör nytta. Säkerhetsappens appgranskningar går att inaktivera men tillsammans med reklamappar från till exempel Amazon Shopping och inkluderade spel, finns det anledning att vara irriterad på mjukvara i överflöd.

Stäng