Många av dagens smartphones är väldigt lika varandra. De absolut bästa använder ungefär samma konstruktion, samma bildskärmar och samma kameror. Inte ens mellan Apple och Samsung-telefoner skiljer sig särskilt mycket från varandra. Med två stora undantag. Det första är givetvis mjukvaran. Apples telefoner drivs av iOS och Android-telefoner av… Android. Den andra skillnaden är prestanda. Apples telefoner har blivit bra mycket mer kraftfulla än Android-telefoner de senaste åren.
Kontroll
I detta sammanhanget syftar vi på prestanda när det gäller telefonernas chipset, hjärnan i mobilerna. Vi pratar om till exempel Apples A11 Bionic-chipset och Qualcomms Snapdragon 835-chipset. Här finns allt från telefonens hantering av mobilsignaler och bildhantering till CPU och GPU. Qualcomm designar och säljer sina chipset till en stor del av marknadens Android-tillverkare. Apple designar i kontrast sina egna chipset. Även Samsung och Huawei har en liknande strategi men till skillnad från Apple har inte Samsung och Huawei full kontroll över den mjukvara som de använde, eftersom de använder Android.
I grunden använder alla smartphonetillverkare samma typ av processorteknik. Den är utvecklad av det brittiska företaget ARM. Med det sagt har som sagt Apple större kontroll över sina produkter eftersom iPhone-tillverkaren utvecklar allt från chipset till mjukvara. Det finns dock också en annan väsentlig skillnad. Apples chipset är betydligt större än Qualcomms.
Större är inte nödvändigtvis bättre. Faktum är att mindre ofta är bättre i processorvärlden. Mindre transistorer kan ofta vara mer effektiva och i slutänden resultera i processorer med högre prestanda. I bildjämförelsen nedan använder Qualcomm en mindre transistorstorlek, 10 nm istället för Apples 16 nm. I Apples senaste chipset, A11 Bionic, har Apple gått över till 10 nm men gör ändå ett betydligt större chipset än Qualcomm.
Fyra gånger mer L2-cache
Så vad är skillnaden och varför bryr vi oss om storleksskillnaden? Vi bryr oss egentligen inte om storleken i sig utan om vad som finns på insidan. I Snapdragon 835 har Qualcomm fått plats med totalt åtta processorkärnor, varav fyra är lågenergikärnor och fyra är högprestandakärnor. I Apple A11 finns fyra lågenergikärnor och två högprestandakärnor. Apple har alltså totalt två färre processorkärnor än Qualcomm. Det finns dock ännu en viktig skillnad. Medan Apple använder hela 8 MB så kallat L2 cache, ett typ av extra snabbt minne för processorer, nöjer sig Qualcomm med 2 MB. Cacheminne är en viktig komponent för processorprestanda och där har Apple ett stort övertag.
Qualcomm skapar processorer för ett stort antal tillverkare som vill göra enheter av många olika slag. De är hårt prispressade av chipset-konkurrenter så som Samsung och av telefontillverkare som har små marginaler på sina mobiler. Det ger Qualcomm en begränsad flexibilitet när det gäller design och kostnad. Apple har å andra sidan en väl tilltagen marginal och full kontroll över sina egna kostnader. Apple kan därmed bestämma sig för att lägga lite extra krut på sina chipset, utan att få problem med sina kunder eller vinstmarginaler som Qualcomm troligen skulle få.
Växande gap
Sedan Apple började använda egendesignade chipset för iPhone år 2010 har företaget haft möjlighet att lägga fokus på vad de själva anser är viktigt och optimera sina chipset för sin egen hårdvara och mjukvara. Det har gjort att Apple har kunnat skapa ett stort prestandaförsprång. Det syns till exempel tydligt i dessa diagram.
Här ser vi en jämförelse mellan de mest kraftfulla iPhone- och Android-telefonerna som lanserades under respektive år. För Android har vi lagt fokus på att visa data för Qualcomm-chipset. Samsung har lite mer kraftfulla chipset än Qualcomm just nu men skillnaden är marginell. Diagrammen gör det i alla fall tydligt hur Apple har lyckats dra ifrån konkurrensen när det gäller rå processorkraft. Vi har till och med inkluderat tidiga testresultat för Qualcomms nya chipset för 2018, Snapdragon 845, i diagrammen. Inte ens det kommer i närheten av Apples bästa erbjudande från 2017.
Ett test visar inte hela sanningen. Det finns många fler aspekter av en telefons prestanda och upplevda snabbhet. Allt från lagringsutrymmet och grafikenheten till modemet och bildskärmen spelar stor roll. Geekbench visar ändå en tydlig och faktisk skillnad i en viktig prestandaaspekt.
Kan extrema fall bli vardag?
Det går inte att säga annat än att Apple har lyckats utveckla egna chipset som är väl optimerade och som erbjuder otrolig CPU-prestanda. Men vad har det för betydelse i praktiken? I vissa extrema fall kan det ha viss praktisk betydelse. Det kan till exempel betyda att en iPhone kan bearbeta stora datamängder i vissa krävande applikationer på kortare tid. Vid vardaglig användning finns det dock så mycket mer än processorprestanda som har betydelse så att skillnaden i processorkraft blir mindre märkbar.
Apples stora försprång är inte nödvändigtvis ett stort problem för Android-tillverkare i dag. De flesta Android-telefoner har mer än tillräckligt kraftfulla processorer för att hantera även de mest krävande apparna och spelen. Det stora hotat syns istället i horisonten. Om Apple kan behålla sitt försprång eller göra det ännu större är risken för Android-tillverkare att Apple kan utnyttja sin processorkraft för att erbjuda funktioner som är svåra att implementera med Qualcomms chipset. Vi har redan sett exempel på det med Apples Porträtt-läge i iPhone 8 Plus och iPhone X. Det använder avancerad bildanalys som ger användare möjlighet att se en förhandsvisning av en bild som har avancerad efterljussättning i människoansikten, i realtid. Det riskerar att bara bli en försmak på vad Apple kan göra med full kontroll från metallen till fingerspetsen.