Detta är en krönika. Här presenterar krönikören sina personliga åsikter.

Jag har testat många smartphones i många år. Tack vare den enorma mängden modeller har en stor majoritet av dem varit Android-mobiler. Ett genomgående tema för alla tester av Android-mobiler har alltid varit mjukvara. Android-mobilers mjukvara har stor betydelse för användarupplevelsen och Android har en lång historia av medioker mjukvara. Efter många år av frustration känns det äntligen som att vi börjar hitta rätt.

När Android först etablerade sig på mobilmarknaden var det främst genom tillverkare som såg potential i en plattformen och som insåg att andra etablerade operativsystem hade en dyster framtid. Samsung och HTC var stora ledare under de första åren. Med Galaxy S startade Samsung en stor framgångsaga och med bland annat HTC Desire-serien byggde HTC upp ett av världens största smartphonevarumärke. Både Samsung och HTC var dock överens om att Android inte var bra nog. De nöjde sig inte med det operativsystem som Google erbjöd.

Samsung lanserade Galaxy S år 2010 med rubriken: ”En mobil med mycket att peka på”.

”Förbättra” Android med TouchWiz?

För att skapa unika produkter utvecklade Samsung en mjukvara som de kallades TouchWiz. HTC kallade sin mjukvara för Sense. Både TouchWiz och Sense var försök att göra det opolerade och kantiga operativsystemet lite snyggare och häftigare. Som en bonus utvecklade de båda tillverkarna unika funktioner som andra tillverkare inte kunde erbjuda. Bland Android-entusiaster fanns det på den tiden en ganska ensidig åsikt om att tillverkarnas försök att ”förbättra” Android snarare gjorde det sämre. Det fanns en stark efterfrågan efter ”renare” mjukvara. Denna starka efterfråga fanns också hos recensenter och i pressen. Tillverkarna var ändå starkt övertygade om att deras försök att särskilja sig från konkurrenterna var det bästa alternativet. Till viss del hade de kanske rätt.

Motorola FlipOut är galen hårdvara som möter galen mjukvara.

Ett av de absolut värsta exemplen på tillverkares försök att särskilja Android från Android var Motorola. Företaget som hade hjälpt lansera Android i USA med Motorola Droid-serien urartade något år senare i underliga produkter med underlig mjukvara. De stack definitivt ut och lyckades vara unika. Deras mjukvara var dock allt annat än bra.

I ett försök att skapa lite ordning i det smått galna ekosystemet skapade Google så kallade Nexus-mobiler som kom utrustade med Android, inget mer. Nexus-mobilerna var pålitliga mobiler som apputvecklare kunde använda för att veta hur Android verkligen fungerade. I likhet med Googles nuvarande Pixel-mobiler nådde de dock aldrig ut till en bred publik. Utbudet av modeller var dessutom ganska litet.

Android One är räddaren!..

Många år senare har vi Android-entusiaster vunnit! Nu finns det gott om mobiler med rena versioner av Android. Visst, Samsung har fortfarande ganska galet anpassad mjukvara och vi har nya tillverkare så som Huawei som kör sitt eget race. Vi har dock också tillverkare så som Nokia som säljer en bredd av så kallade Android One-mobiler. Android One är certifierat rena Android-mobiler. Mjukvaran är fri från konstiga extrafunktioner och förinstallerade reklamappar. Det är Android, plain and simple. Frågan är då om Android One är vad entusiasterna alltid hade längtat efter?

För konsumenter som vill ha den mest avskalade och enklaste upplevelsen av Android så är Android One det bästa valet. Inte ens Googles egna Pixel-mobiler är renare. Under de senaste åren har Google nämligen börjat göra egna anpassningar av sina mobilers mjukvara som inte inkluderas i Android.

Så säljer Google in sin mjukvara.

…eller?

Frågan är då om rena Android är bra? Svaret är troligen inte ett så rungande JA! som man skulle kunna tro efter så många år av klagande från Android-entusiaster. Android är inte ett perfekt operativsystem. Små justeringar kan definitivt göra det bättre och att ignorera alla förbättringar bara för att det gör mjukvaran ”oren” är kontraproduktivt. Android One har länge varit ett rent operativsystem som inte tillåtit förändringar och förbättringar. Av den anledningen saknar till exempel Nokias mobiler ganska självklara funktioner. Det finns till exempel inget sätt att ändra skärmens färgprofil, en funktion som finns i nästan alla andra mobiler på marknaden. Nokia har inte heller någon annan unik mjukvarufunktion att erbjuda.

Nokia 7 Plus använder Android One.

Trots sin historia som ett av de absolut värsta exemplen har Motorola haft en av smartphonebranschens bästa mjukvara i flera år. Företaget köptes av Google och reformerades till att erbjuda en nära ren version av Android. Företagets mobiler hade bara ett par extrafunktioner som fungerade som grädde på moset. Det gjorde oss lite förvirrade när Motorola lanserade sin första Android One-mobil under hösten. Till en början visades mobilen med mjukvara som gjorde sig av med många av de funktioner som har gjort Motorolas mobiler så intressanta. Vi lånade ett exemplar av Android One-mobilen Motorola One för att testa den men med en lång kö av mobiler att testa dröjde det några veckor innan det var dags för rakning. Då hade Motorola uppdaterat telefonen med flera nyheter. Nyheterna gjorde Motorola One till den första Android One-mobilen som faktiskt har en gnutta smutsig mjukvara.

Lite smuts skadar inte

Motorola har bland annat lyckats övertala Google att inkludera ett par unika gester i sin version av Android One. Gesterna gör det möjligt att hugga telefonen två gånger i luften för att starta ficklamapan eller rotera den två gånger i handen för att starta kameran. Det kanske låter som ganska små och löjliga funktioner men de skapar en värdefull användarglädje. Utöver det har Motorola inkluderat ett system för att justera skärmens färgprofil. I Motorola One kan användaren nu väja ett skärmläge med lite mer mättade färger och det går att ställa skärmen i lägen med olika vitbalans. Det är funktioner som saknas i Android, som definitivt saknas i Nokias mobiler och som vi tidigare trodde var förbjudna för Android One-mobiler.

Motorola One visar på en attityd-vändning i branschen. Efter många år av klagande på onödigt tung och hårt anpassad mjukvara lanserades äntligen mobiler med ren och enkel mjukvara. Nu har dock branschen insett att pendeln kanske har gungat för långt och att det är dags att försöka landa någonstans i mitten. Androids styrka är dess otroliga bredd och mångfald. Det skadar mer än det gör nytta att hålla sig fast vid en tolkning av världen när det kan finnas flera andra och kanske bättre.

Nu när Google börjar släppa snaran runt Android One tror jag att en renare, snabbare, mer stabil och enklare version av Android äntligen kan få en chans att nå fler. Det bevisas av företag så som OnePlus som kombinerar en relativt enkel och ren användarupplevelse men en växande portfolio av unika och bra extrafunktioner som ger användare ett riktigt värde, utan att stå i vägen.

OnePlus 6T har både Android och egna anpassningar kallade OxygenOS.

Vinnaren är…

Så. Vilken mobil har den bästa versionen av Android? Svaret beror givetvis på vad du tycker är viktigt i en smartphone. Ur mitt perspektiv är det den version som är bäst på att erbjuda funktionalitet, pålitlighet och användarglädje. För mig är det Motorolas Moto-mjukvara. Jag älskar dock också den lite mer anpassade mjukvaran från OnePlus och den ännu renare och enklare mjukvaran från Nokia. Oberoende på vad du tycker gör ett operativsystem bra är det uppenbart att vi aldrig haft så många bra alternativ på både hårdvara och mjukvara för Android. Det är riktigt roligt!

Bästa Android
Det är mjukvaran som får Motorolas budgetmobiler att skina.
På Surfa.se jobbar vi utifrån konsumentjournalistiska principer för att ta reda på sanningen. Vi skriver utförliga artiklar och tester och tummar inte på kvalitet eller opartiskhet. Läs mer om hur vi jobbar för god journalistik här.

2 KOMMENTARER

  1. En annan viktig poäng med Android One är att man får uppgraderingar under en längre tid. Det är inte helt ovanligt att tillverkaren ”överger” en modell så snart dess efterföljare släppts på marknaden.

    • Ja, det är en viktig poäng. Det intressanta med det är ju dock att Google också har ett annat program som kallas Android Enterprise Recommended. Alla mobiler som är inkluderade i det har samma garanti när det gäller uppdateringar som Android One. Säkerhetsppdateringar måste skickas ut i minst tre år.

      Det betyder att till exempel Motorola Moto G6 Plus, som inte har Android One men som är Android Enterprise Recommended, har samma typ av garanti som Motorola One. De har bara sina garantier från olika håll. Så din poäng är definitivt korrekt men Google har mer än ett program för att garantera uppdateringar.

      /Joel

LÄMNA ETT SVAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

åtta + 6 =