Test: Motorola Moto G9 Plus – en stor uppgradering

Moto G9 Plus är först ut i Motorolas nya generation av Moto G-mobiler och denna gången har det hänt ganska mycket, särskilt i designen. På baksidan är kameran den största nyheten. Här finns en kameramodul med fyra kameror som sitter i en rektangulär kameramodul. Det är knappast en överraskande utveckling för produktserien, som alltså följer en vanlig trend i branschen. I modulen finns för övrigt en stor och avlång plats för LED-lampan som påminner om utseendet för xenon-blixtar. Något så sofistikerat har vi dock inte att handskas med här. Här finns bara en enkel LED-lampa.

Spegelblank plastbaksida

Kameran sticker ut en knapp millimeter från baksidan. Det gör att den ganska enkelt kan skyddas med det inkluderade skalet. Samma skydd behövs för att skydda hela baksidan, som är gjord av plast och därför lätt kan repas av till exempel nycklar. Plasten har i alla fall den potentiella fördelen att den är mindre skör än vad glas hade varit. Baksidan bjuder inte på mycket mer. Föregångarens fingeravtrycksläsare finns inte kvar. Baksidan har istället en enkel spegel-reflektion och i vårt fall en blå ton.

Bakstycket går över i ett stycke till sidorna. Längs höger sida finns två volymknappar, som är ganska högt placerade och därmed ganska svåra att nå. Under dem finns en på/av-knapp som fungerar som fingeravtrycksläsare. Läsaren är pålitlig och rimligt snabb för telefonens klass. Den urgröpta designen gör den dessutom enkel att känna sig fram till.

Ovansidan av Moto G9 Plus bjuder på en sekundär mikrofon och en hörlursport. På vänster sida finns en kortläsare med plats för dubbla nanoSIM-kort eller ett nanoSIM- och ett microSD-kort. Under den finns också en dedikerad knapp för att aktivera Google Assistent. Knappen har en tydlig textur som gör den enkel att känna sig fram till. Den är också praktiskt placerad för att vi inte ska trycka på den av misstag. Inte så ofta i alla fall. För den som ändå stör sig på knappen finns det tyvärr inget sätt att inaktivera eller omprogramera knappen. Det är riktigt dumt. Särskilt eftersom Google Assistent kan startas även när telefonen är låst och då ger ifrån sig ett ljud, även om telefonen är i ljudlöst läge. Det kan skapa pinsamma situationer som dessvärre är svåra att förebygga.

Knakar lite i fogarna

Undersidan bjuder på en USB Typ C-port, en högtalare och en mikrofon. Runt hela telefonen används som sagt plast i konstruktionen. För det mesta är Moto G9 Plus väl konstruerad men vi noterar definitiva svagheter i designen med ett lätt knakande mellan plastkomponenterna på undersidan. Det är en brist i byggkvalitet som är relativt ovanlig, även i de lägre prisklasserna.

Framsidan har en 6,8 tum skärm med väl tilltagna ramar som gör Moto G9 Plus till en bjässe. Den är faktiskt en av de största mobilerna vi har testat. Trots sitt avlånga format är den både lång men också bred. Det gör den inte helt enkel att använda med en hand. En vikt på 223 gram gör dessutom att den känns tung och klumpig. Xiaomi Redmi Note 9, som är en uppenbar konkurrent, är märkbart mer kompakt (även om den också är ganska stor).

Motorola är en av få tillverkare som utlovar skydd mot vatten i de lägsta prisklasserna. Moto G9 Plus är inte vattentät eller IP-certifierad för att vara vattentålig men sägs ha ett internt skydd som kan skydda mot till exempel lätt regn. Det finns alltså inget större skydd men det är ändå mer än vad som kan utlovas av konkurrenter.

Stäng

Moto G9 Plus har en kameramodul med kamera-kombinationer som vi redan sett i både flera konkurrenter och Motorola-modeller. Den inkluderar till exempel kameror från Motorola One Hyper. Huvudkameran har en 64 megapixelsensor som fångar bra bilder med hög detaljrikedom och ett brett dynamiskt omfång för klassen. När vi fotar med den noterar vi att Moto G9 Plus erbjuder en gnutta högre detaljrikedom än One Hyper. Det verkar vara resultatet av lite lättare brusreducering än vad syskonet applicerar.

I mörka miljöer presterar Moto G9 Plus ofta likvärdigt med sitt syskon. I det automatiska läget är dock Moto G9 Plus inte lika villig att förlänga slutartiden. När ljuset verkligen tryter vägrar Moto G9 Plus förlänga slutartiden utan att användaren manuellt byter kameraläge. Det ger bilder som visserligen erbjuder helt okej detaljrikedom men som ofta är mycket underexponerade. Motorola One Hyper är betydligt bättre.

Extrakameror

Vidvinkelkameran är inte bra. Den har dålig skärpa, särskilt längs kanterna av bilden. Den verkar vara identisk med vidvinkelkameran i One Hyper och är inte mycket sämre än konkurrenterna i klassen. Vidvinkelkameror i budgetmobiler erbjuder visserligen ett unikt perspektiv men verkar sällan kunna erbjuda användbar kvalitet.

Den inkluderade makrokameran är ännu en kamera som det nog hade varit lika användbar om Motorola hoppade över den. Den lågupplösta två megapixelsensorn och ett dåligt objektiv ger dålig skärpa och stora problem med brus, även i ljusa miljöer. Vi uppskattar autofokus, som gör det enkelt att inte hamna helt ur fokus. Fokussystemet är dessvärre en av få positiva saker vi har att säga om den.

Videoinspelning är så gott som identisk med One Hyper. Den har stöd för 4K 30p-inspelning men saknar bildstabilisering, vilket kan göra videos skakiga. En nyhet är stöd för videoinspelning med makrokameran. Om vi inte var tillräckligt tydliga i vårt föregående stycke, så är det värt att notera att kvaliteten är mycket låg.

Stäng

Motorola Moto G9 Plus använder Motorolas nya mjukvara, som inkluderar lite fler anpassningar än tidigare versioner. Det betyder till stor del att mjukvaran fortfarande vilar på en enkel grund. De flesta delar av operativsystemet är oförändrade från Google och är fria från störande extrafunktioner.

Mer personlig mjukvara

En ganska ny funktion i mjukvaran kallas Stilar. Den gör det möjligt att ändra operativsystemets teckensnitt, former för ikoner och färger för knappar. Funktionen som introducerades med Edge-serien gör det lättare att personalisera mobilen och är samtidigt en av de större funktionella nyheter som Motorola har introducerat på många år.

Motorolas mjukvara är annars sig lik på många sätt. Eftersom den baseras på Android 10 så är det operativsystemets gestbaserade navigering som gäller som standard. Motorolas numera klassiska specialfunktioner hänger också med. Det inkluderar till exempel gester för att snabbt starta ficklampan eller kameran. Däremot inkluderas ingen ”alltid-på”-liknande skärm, som Motorola haft i många år. Det går alltså inte att se klockan eller inkommande notiser ut att trycka på en fysisk knapp.

Det finns inte så mycket mer att säga om Motorolas mjukvara. Den är sig lik med bara små förändringar. Den är fri från störande reklamappar, konstiga funktioner och förvirrande förändringar. Den har bra mjukvara som är enkel att använda. Med Android Enterprise Recommended-programmet kommer den dessutom med ett löfte om kontinuerliga uppdateringar i minst tre år.

Stäng