Test: Nokia 7.2 – ovanligt enkel

På baksidan av Nokia 7.2 finns en rund kameramodul som sticker ut en dryg millimeter från baksidan. Här finns tre kameror, en LED-lampa och en Zeiss-logga. Modulen är monterad på en platt glasbaksida som har en matt finish som bryter ljus på ett sätt som påminner mer om metall än glas. Under kameran sitter en rund fingeravtrycksläsare och under den hittar vi Nokia-loggan. Längst ner finns slutligen Android One-loggan. Allt är rakt och centrerat. Enkelt och stilrent. Fingeravtrycksläsaren är placerad för att vara enkel att nå och presterar dessutom snabbt och pålitligt.

Glaset möter en en plastram som sträcker sig runt telefonen. Den har en metall-liknande finish och är rundad för att ligga bekvämt i handen. Glasbaksidan är dock inte lika hårt rundad som många konkurrenter. Det gör Nokia 7.2 lite vassare längs kanterna än många konkurrenter. Det ger också telefonen ett lite mer industriellt utseende, som undviker det runda och snälla designspråk som annars är vanligt bland konkurrenterna.

Lampa i knappen

Längs höger sida finns en på/av-knapp och två volymknappar. Knapparna ger bra feedback och är lätta att nå. I på/av-knappen finns dessutom en gömd extrafunktion. Knappen har nämligen en inbyggd vit notislampa. Den är enfärgad och kan därför inte göra skillnad på olika inkommande notiser. Den är ändå praktisk för att till exempel tydligt se när telefonen laddar.

Längs ovansidan finns en mikrofon och en hörlursport. Vi uppskattar hörlursporten, även om vi gärna hade sett den på samma sida som USB-porten. Längs vänster sida finns en kortläsare med plats för dubbla nanoSIM- och ett microSD-kort. Det är funktionalitet som ger användare flexibilitet i lagring, utan att tvingas till kompromisser. Under korthållaren finns dessutom en extra knapp. Den leder direkt till Google Assistent. Det är en riktigt praktisk funktion som gör röstassistenten oerhört tillgänglig. Knappen är dock lätt att trycka av misstag. Det är ett problem som är svårt att bli av med. En lösning hade potentiellt varit att placera knappen längre upp på telefonen, för att göra den svårare att trycka av misstag. Det positiva är i alla fall att den går att inaktivera om den skulle vara för störande. Längs undersidan finns slutligen en mikrofon, USB Typ C-port och en högtalare.

Enkel, utan gimmicks

Framsidan av Nokia 7.2 bjuder på en traditionell smartphonedesign. Här finns en 6,3 tum skärm med rundade hörn, en droppformad flärp och en tjockare undre skärmram. Ovanför skärmen finns ett par sensorer och en hörlur.

Nokia 7.2 har en design och en uppsättning funktioner som får den att se ganska anonym ut. Utan stöd för till exempel trådlös laddning eller en vattentät design har den inte mycket som sticker ut. Det har nog Nokia och HMD, tillverkaren av telefonen, inte heller någon ambition om. Nokia 7.2 är en enkel mobil med fokus på en enkel design med få gimmicks. Det gör den lite anonym. Det kan tilltala konsumenter som gärna undviker en överambitiös mobil.

Stäng

Nokia 7.2 har en huvudkamera med en 48 megapixelkamera, som blivit vanlig i klassen. Den assisteras av en djupkamera för porträttläget och en vidvinkelkamera. Huvudkameran presterar bra för sin klass, särskilt i ljusa miljöer. Skärpan är särskilt imponerande, särskilt längs kanterna av bilden. Zeiss-varumärket sitter kort sagt på en kamera som mycket riktigt verkar ha ett objektiv som är snäppet bättre än normalt för klassen.

I mörka miljöer presterar den också helt okej. Den har en tendens att prioritera detaljrikedom framför kontrast, vilket kan göra bilder lite platta och tråkiga. Vi ser att Xiaomi Redmi Note 8 Pro ligger steget före när det gäller dynamiskt omfång men för sin klass presterar Nokia 7.2 ganska bra när ljuset tryter.

Dålig men ovanligt bra

Vidvinkelkameran på baksidan är ingen höjdare men är betydligt bättre än den motsvarande kameran i till exempel Xiaomi Redmi Note 8 Pro. Den erbjuder faktiskt detaljrikedom och färgåtergivning i klass med många flaggskeppsmobiler. Det säger tyvärr inte särskilt mycket. Markanden är full av dåliga vidvinkelkameror. Den sekundära kameran bidrar i alla fall med ett intressant perspektiv och gör det betydligt bättre än flera konkurrenter.

Med ett bra objektiv för huvudkameran är också videoinspelning bra. Det erbjuds inget stöd för 4K 60p-video men 4K 30p presterar tillräckligt bra för sin klass. Vidvinkelkameran kan också spela in video men presterar tyvärr ganska dåligt – oanvändbart dåligt för de flesta applikationer.

Stäng

Android One fortsätter att vara ett av de bästa alternativen för svenska konsumenter som vill hålla sig så långt borta från reklam- och skräpmjukvara som möjligt. Nokia har presenterat sig som ledare inom Android-mjukvara och har följt upp det med gott om säkerhetsuppdateringar för många av sina äldre modeller. Med Nokia 7.2 kommer samma löfte om säkerhetsuppdateringar in i framtiden.

Android One är sig likt. Det innebär att Nokia inte har gjort mycket för att förbättra Android. Det betyder att många av de smarta lösningar som konkurrenterna har lagt till inte finns tillgängliga i Nokias mobiler. Det inkluderar till exempel snabbgenvägar med snabbmenyer för Wi-Fi- och Bluetooth-val eller smarta funktioner för att låta användare lättare hantera ljudenheter och ljudinställningar. Nokias bristande möjligheter att rätta till Googles misstag är en av de stora nackdelarna med Android One.

Den stora fördelen med Android One är att mjukvaran fungerar precis så som Google har tänkt. Det gör att användare till exempel undviker förvirrande olikheter i designidéer mellan Googles mjukvara och ett anpassat operativsystem. I teorin kan det dessutom betyda snabbare uppdateringar. I praktiken är det dock oklart om det verkligen är fallet. Vi testar trots allt Nokia 7.2 nästan fem månader efter lanseringen av Android 10, med Android 9 som den senaste versionen.

Lite för dynamisk

Med Nokia 7.2 lanserar Nokia ny mjukvara för telefonens skärm. Den går under varumärket PureDisplay och är tänkt att optimera skärmen efter innehållet som visas. Ett så kallat Dynamiskt läge analyserar innehållet i appar för att automatiskt justera skärminställningarna. Appar som visar textinnehåll kan till exempel få minskad färgmättnad för att ge ett mildare intryck, medan videoappar kan uppskalas till DCI P3-färg automatiskt. Funktionen innebär tyvärr att skärmens färgomfång kan ändras drastiskt med problem med bandning som resultat, även när användaren visar samma app. Funktionen fungerar dessutom dåligt med till exempel Delad skärm, eftersom telefonen bara kan applicera en skärminställning över hela skärmen. Effekterna av PureDisplay är kort sagt alldeles för drastiska, långsamma och opålitliga för att ge en bra användarupplevelse. Det samma gäller Auto white balance, som förbättrar skärmens vitbalans men justerar vitbalansen i för stora steg för att se bra ut. Implementeringen i Nokia 8.1 är betydligt bättre.

Stäng