Test: Ticwatch S2 – missar målet

Den kinesiska tillverkaren Mobvoi har varit med på marknaden för smarta klockor länge nu. Under tiden har märket lanserat flertalet klockor under namnet Ticwatch, där priset oftast varit konkurrenskraftigt. Ticwatch S2 är en billigare smartklocka jämfört med konkurrenter så som Apple Watch 4 och Samsungs Galaxy Watch men ligger nära Huaweis senaste Watch GT-serie. Det är därför lite synd att den har ett klumpigt yttre som är konstruerat av polykarbonat, även känt som plast.

Den ensamma knappen

Ticwatch S2 är byggd med 1,29 cm tjocklek och mäter 4,69 x 5,22 cm tvärs över. På höger sida sitter en ensam knapp som har klätts med en mönstrad friktionsyta. Den mönstrade ytan, tillsammans med den utåtstickande sidan, gör knappen lätt att hitta. Den ger också ifrån sig ett enkelt men tydligt klickljud. Den taktila responsen är dock minimal och inte lika tydlig som den är på Samsung Galaxy Watch Active.

Bredvid strömknappen hittar vi också ett hål för den inbyggda mikrofonen. Klockan saknar dock en inbyggd högtalare. På insidan av skärmramen har Mobvoi skurit ut minutindikatorer som kan vara lite svåra att urskilja i motljus, då de inte är färgade. På utsidan av ramen finns ett mosaikmönster som ger mer friktion vid beröring än vad knappens mönster gör, vilket är lite udda. Ramen skyddar skärmen från eventuella slag vilket är positivt men den bidrar också till den upplevda klumpigheten. Glaset är gjort av härdat Corning Gorilla Glass men vi vet tyvärr inte av vilken typ.

Åldrande drivkraft

På undersidan hittar vi den optiska pulsmätaren tillsammans med magnetiska mottagare för den proprietära laddplattan. Under ytan har Ticwatch S2 utrustats med det nu över tre år gamla processorchipsetet Snapdragon Wear 2100 från Qualcomm, som i sig är väldigt likt Snapdragon 400 från 2013 i prestanda. Wear 2100 sjunger verkligen på sista versen. Ticwatch S2 saknar dessutom NFC, vilket innebär att Google Pay och andra mobila betalningar inte fungerar.

Vår testmodell är svart men klockan säljs också i färgen vit. Det medföljande armbandet är av mönstrat gummi och matchar modellens färg. Armbanden är lätta att byta ut då de fästs med standard 22 millimeters-fästen, vilket vi uppskattar. Vibrationsmotorn är stark nog att dra till sig uppmärksamhet vid inkommande notiser men den är också lite för högljudd. Jämfört med Huawei Watch GT är den dock varken obekväm eller så stark att den stör omgivningen mer än i ett helt tyst rum.

Den yttre designens fokus ligger tydligt på att klara av samtliga typer av utomhusaktiviteter. Klockan är certifierad enligt MIL-STD-810G och ska klara av såväl stryk som tempuraturer mellan -20 till 55 grader celsius. I tillägg är den också vattenresistent enligt 5 ATM, vilket innebär att den ska klara 50 meters djup och att den kan genomlida såväl simning som dagliga duschar. Klockan känns stabil och långt ifrån bräcklig, men samtidigt billig. Något som sticker ut som känsligt är dock armbandets spänne som också är gjort av plast och ger vika vid påfrestning, något som de allt vanligare metallspännena inte gör.

Stäng

Opålitlig GPS sänker stämningen

Ticwatch S2 är tänkt att spåra träningspass till fots, på cykel och i vatten med hjälp av GPS och stegräkning. I Mobvois träningsapp går det att ställa in mål för antingen tid, distans, kaloriförbrukning eller steg inför varje pass och samtliga parametrar går att läsa av under passets gång. Löpning har också ett inomhusläge där GPS inte utnyttjas. Ticwatch S2 har tyvärr ingen inbyggd altimeter för att mäta skillnader i höjd från vattenytan. Det får oss att ifrågasätta Mobvois val att marknadsföra den som en utomhusklocka som passar till alpinklättring, eftersom den inte kan skilja på upp och ner.

Under ett GPS-test på 2,3 kilometer, visade Ticwatch S2 en distans på 2,56 kilometer. Vid ett andra försök på samma rutt visade klockan istället en distansskillnad på 300 meter för lite. Dessa tester utfördes i en skogsmiljö, eftersom det bland annat är här GPS ofta har svårt att få en bra signal. Testerna visar tydligt att Samsung, Huawei och Apples klockor presterar betydligt bättre på samma rutt med felmarginaler på bara maximalt 50 meter. Ticwatch S2 kan helt enkelt inte mäta sig med konkurrenterna vad gäller GPS-spårning.

Ospecificerad träning eller Google Fitness

Under aktiv rörelse har den optiska pulsmätaren svårt att hänga med. Det är inte ovanligt att den visar för låga värden för att sedan ge för höga värden. Anledningen är att den uppdaterar för långsamt och därför ligger efter. Det är inte ovanligt att pulsmätare på smartklockor har svårt att hänga med, speciellt under rörelse, men på Ticwatch S2 är det ett så stort problem att det helt enkelt gör pulsmätningarna opålitliga.

För diverse andra aktiviteter har Mobvoi ett läge som kallas “Free Style”. Här mäts inte specifika typer av träning utan enbart hur intensivt passet var, baserat på pulsmätning och på hur lång tid det pågick. Google Fitness erbjuder lite mer genom att inkludera en enorm lista av spårbara aktiviteter med allt från golf till diverse typer av styrketräning. Styrketräning identifierar automatiskt typen av träning baserat på rörelse och gissar fel under alla våra tester. Däremot visar den rätt antal repetitioner och det är enkelt att rätta till den felaktiga aktiviteten efteråt. För aktiviteter som golf används den inbyggda GPS:en för att mäta avstånd. Det är inte lika avancerat som dedikerade enheter från Garmin, som exempelvis mäter golfpass utifrån tidigare kända golfbanor.

Daglig hälsa – en förvirrande implementering

För daglig hälso- och aktivitetsmätning räknar Ticwatch S2 både steg och hur ofta eller kontinuerligt användaren är i rörelse. Både Mobvoi och Googles stegräknare räknar på ett 500-stegtest bara ett steg för mycket. Förvirring uppstår dock då Google och Mobvois appar visar olika stegantal vid slutet av dagen. Google Fitness ligger ofta 50 till 100 steg över Mobvoi. Detta beror mest troligt på att de båda apparna använder olika algoritmer för att läsa av rörelser och för att registrera steg. Det är fullt möjligt att välja en av apparna som aktiv och låta den andra vara. Mobvois app kan alternativt synkronisera sin data till Googles, och således låta Mobvoi stå för själva mätningen. Med det sagt är det lätt att ifrågasätta hur korrekt någon av dem är när inte ens en och samma klocka är överens om dagens stegantal.

Pulsmätaren imponerar inte

Pulsmätarens resultat skiljer sig också mellan de två apparna. Mobvoi vinner poäng för att möjliggöra automatisk mätning under dygnets gång. Google Fitness sparar pulsdata automatiskt vissa dagar men är otroligt otydlig om när och genom vilka intervaller den läser. Båda apparna läser dock av en felmarginal vid stillasittande på mellan två till sju slag för mycket eller lite vid varje test, vilket gör den svår att lita på. Det tar också tid innan den optiska sensorn lyckas mäta förändringar, vilket gör den ännu mindre pålitlig och resulterar i att den ligger efter redan när den börja uppdateras. Ticwatch S2s pulsmätare är alltså inte bra för den mest hälsointresserade. Som alternativ kan Google Fitness utnyttja Bluetooth-kompatibla pulsmätare, men då snackar vi om en onödig räddning av en dålig funktion.

Mobvoi listar dagliga pulsvärden utifrån högsta- och lägsta puls. Den senaste uppdateringen ger också ett värde för vilopuls som indikerar hur vältränad eller hälsosam användaren är. Kontinuerliga pulsmätare läser ofta av det ursprungliga vilovärdet vid uppvaknande på morgonen, då Ticwatch S2 ofta ligger på laddning. Detta resulterar i att vilopulsen ofta ligger minst 10 slag för högt vilket påverkar värdet genom dagen. På klockan går det att se vilopulsens meddelvärde över en vecka, som då påverkas negativt av felaktiga värden. Vi tycker också att det är konstigt att medelvärdet inte går att avläsa i telefonappen.

Saknar populära funktioner

Som hälsotracker finns det egentligen inget för Ticwatch S2 att hänga i granen. Jämfört med konkurrenter som Fitbit, Garmin och Huawei är Mobvoi väldigt otydliga med hur och när data samlas in. Wear OS har inte heller någon inbyggd funktion för sömnmätning. Mobvoi har utlovat att sömnmätning kommer till deras hälsoapp med en framtida uppdatering men i nuläget är den inte lanserad. Det innebär alltså att Ticwatch S2 saknar vissa funktioner som andra klockor, så som Huawei Watch GT eller Samsungs Galaxy-klockor, har.

Stäng

Wear OS har ett ganska traditionellt gränssnitt för smarta klockor. Med ett svep ned visas snabbinställningar och ett svep uppåt visar notiser. Dessa kan tyvärr enbart nås från klockansiktet, vilket gör dem mindre tillgängliga än på Apples WatchOS eller Samsungs Tizen. Till höger om klockansiktet hittar vi upp till fem så kallade Tiles, eller Kort, som fungerar som widgets. Det är de installerade apparna som avgör hur många Kort det finns att välja mellan och då detta är en ny funktion i Wear OS finns det inte allt för många att välja mellan i nuläget.

Google Assistenten är ingen räddning

Till vänster om klockansiktet ligger Google Assistenten som i teorin är en av Wear OS starkaste tillgång. Här kan röststyrning aktiveras och det finns även förslag på sökningar i Google Maps. Tiden det tar att väcka klockan, aktivera assistenten och få respons från den innebär att det i de flesta fall är snabbare och lättare att plocka upp telefonen. Eftersom klockan inte har en högtalare är assistentens svarsmöjligheter också väldigt begränsade. Det hjälper inte att klockan envisas med att släcka skärmen kort efter att kommandot utförs och att den, även när den förblir aktiv, inte alltid visar en svar i textform. Det är till exempel omöjligt att avgöra om en önskad timer faktiskt har ställts utan att öppna timerappen.

Notiser samlas i en kronologisk lista och beroende på vad de innehåller finns det olika funktionsmöjligheter. Meddelanden kan svaras på direkt från armen, antingen genom förskapade snabbsvar, röstdiktering eller ett klumpigt tangentbord. Tangentbordet använder en helt vanligt QWERTY-layout med väldigt små bokstäver där det är lätt att träffa fel. Googles röstdiktering är inte heller helt lätt att använda för mer än enkla ord då den, jämfört med Apples alternativ, inte förstår att “kommatecken” betyder att det ska skrivas ett kommatecken.

Stort apputbud men frustrerande prestanda

För att använda klockan som en självständig musikspelare är det tjänsten Google Play Music som gäller. Det innebär att det går att ladda ned musik för att spela upp med trådlösa hörlurar. Det finns även en Wear OS-app från Spotify som i nuläget enbart agerar fjärrkontroll för mobilen eller kompatibla Spotify Connect-högtalare. Om media spelas upp på telefonen kan klockan också användas som en enkel fjärrkontroll där det går att pausa, starta och byta låt eller video.

Wear OS har ett stort bibliotek av appar som installeras genom Google Play-butiken, direkt på klockan. Här finns allt från Googles egna appar till tredjepartsappar och klockansikten. Tyvärr är butiken långsam att navigera och det är betydligt lättare att navigera på webb-versionen på datorn. På klockan är det också otydligt vad en app gör, om det inte står skrivet i namnet, då det sällan är välbeskrivet i Google Play i klockan. Webben är det enda andra alternativet eftersom det inte går att ladda ner appar till klockan från telefonen, vilket är synd.

Prestanda i smarta klockor är för det mesta en ganska subjektiv upplevelse eftersom det hänger på mycket mer än ren processorkraft. Ticwatch S2 har dock väldigt svårt att hänga med i svängarna. Att öppna en enkel app som Alarmklockan tar ofta minst tre sekunder. Då räknar vi inte med tiden det tar att väcka klockan, vilket ofta är två sekunder från att vi lyfter armen, och att öppna applådan som tar ytterligare en sekund. Om den aktuella appen behöver hämta data, så som Google Play-butiken, tar det också ytterligare tid att ladda. Allt som allt påminner Ticwatch S2 om en smartphone från 2014, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på processorn.

Tre appar en klocka

Vad gäller uppkopplingen till en smartphone är Wear OS det mer förvirrande alternativet på marknaden. Här hittar vi inte en kompanjonapp, utan i Ticwatch S2s fall, tre. Appen Wear OS finns till både iOS och Android och styr kopplingen mellan telefonen och smartklockan. Här finns enkla inställningar för vilka appar som får skicka notiser till klockan, huruvida kalendern ska synkroniseras och vilket klockansikten som ska användas. Det är synd att det inte går att djupdyka i klockans inställningar från telefonens större skärm. Det är något som Samsung och Apples alternativ erbjuder. Googles hälsoapp, Google Fitness, är förinstallerad på Wear OS och sparar aktivitetshistorik som klockan samlar in. I tillägg till Googles egna utbud har Mobvoi också en egen app som sparar träning- och hälsodata från tre appar på klockan. Vilken av dessa två appar som ska användas är upp till användaren. Alternativet är att hitta en tredjeparts-app i Google Play.

Mobvois app används också för diverse andra produkter som tillverkaren säljer, såsom deras smarta högtalare TicHome mini. Appen räds inte för att påminna om att Mobvois produkter finns att köpa genom reklam. Om det enbart är klockan som är av intresse kan appen då kännas överflödig och ofokuserad, med flikar som förblir helt orelevanta. Vid telefonbyten synkroniseras tyvärr inte träningsdata fullt ut. Detta resulterar i att träningspass finns listade utan avancerad data så som pulsmätning, stegfrekvens eller den utmålade kartan.

Ingen är utelämnad

När klockan är kopplad till iOS kan den inte använda telefonens Internet-uppkoppling för att uppdatera appar, utan kräver då Wi-Fi. Google Assistenten kan inte heller utföra telefonrelaterade kommandon, såsom att ringa samtal eller skriva meddelanden. Det går inte heller att svara på meddelanden. Notiser fungerar dock som de ska. Att använda Ticwatch S2 med iOS är alltså inte särskilt begränsande och vi uppskattar öppenheten.

iOS-versionerna av Wear OS- och Google Fitness-apparna lyckas erbjuda så gott som samtliga funktioner som sina Android-motparter. Wear OS-appen har till och med fördelar framför Android-motparten då den visar enkel aktivitetsdata från Google Fitness, vilket Android-versionen saknar. Mobvois app är samtidigt inte alls lika bra på iOS då den inte ens lyckas synkronisera stegräkning korrekt och missar upp till 2 000 steg.

Stäng

En smartklockas uthållighet påverkas mycket av hårdvara, mjukvara och användarmönster. Likt Apples smartklockor har Wear OS-klockor aldrig varit kända för att klara långa sessioner per laddning och med Ticwatch S2 har Mobvoi inte skapat ett undantag. Utan att GPS används klarar klockan cirka en och en halv dag per laddcykel. Det innebär oftast att den varnar för en enkelsiffrig batteriprocent och att energisparläge kickar igång runt lunchtid på dag två. Energisparläget gör att den aktuella tiden är allt klockan kan visa. Om GPS används behöver klockan laddas tidigt på kvällen första dagen.

Den sista droppen

Sett från den ljusa sidan påverkar inte läget ”Alltid aktiv skärm” hållbarheten märkbart. Det finns alltså större vinst i att ha den aktiv än att inaktivera den. Det betyder dock också att den inte heller bidrar till mycket batteribesparing om den är inaktiverad. När GPS är aktivt dräneras batteriet med cirka fem till tio procent på 15 minuter. Det stämmer överens med batterikapaciteten och jämfört med andra klockor men det innebär också att den uppnådda hållbarheten tar ett ordentligt dyk. Ticwatch S2 klarar alltså inte att nå de marknadsförda två dagarnas batteriuthållighet under vårt test. Något som varken Apple Watch 4 eller Samsungs Galaxy klockor har svårt att klara av. Sett till den relativt normala batterkapaciteten på 415 mAh bör det gå att förvänta sig mer. Det pekar ut äldre hårdvara såväl som mindre effektiv mjukvaruoptimering som en flaskhals.

Den medföljande laddaren är en magnetisk platta som inte är märkt för att göra det tydligt vilken riktning som är rätt eller fel för att sätta i klockan. Eftersom plattan inte följer någon speciell standard går det alltså inte heller köpa nya laddare från någon annan tillverkare. Att ladda klockan tar strax över en timme från fem procent, vilket är relativt snabbt. Det är tacksamt eftersom den begränsade hållbarheten innebär systematisk laddning varje kväll eller morgon.

Stäng