Test: Huawei Honor 7

Honor 7 är inte särskilt lik Honor 6. Den har istället många likheter med den ett år gamla Huawei Ascend Mate 7, särskilt när det gäller design. De båda telefonerna har baksidor som är skapade i ett stycke metall som ger de båda modellerna en imponerande känsla av kvalitet. På den övre halvan av Honor 7:s baksida finns en kameran som assisteras av dubbla LED-lampor och en kvadratisk fingeravtrycksläsare. Kameran och fingeravtrycksläsarens position är så gott som identisk med Ascend Mate 7 och får verkligen Honor 7 att se ut som ett yngre och mindre syskon.

Honor 7 har inga fysiska knappar på sin framsida eller ovansida. På telefonens högra sida finns dock en på/av-knapp och en kombinerad volym upp- och nerknapp. Knapparna sticker ut tydligt från telefonens kropp och därför lätta att känna. De ger också gott om haptisk feedback – vilket gör dem lätta att använda.

Utöver de två knapparna på telefonens högra sida finns en liten knapp på telefonens vänstra sida. Knappen kallas Snabbknapp och kan användas för så gott som allt möjligt. I telefonens mjukvara kan användare bestämma exakt vad knappen ska göra vid vilka tillfällen. Två snabba tryck på knappen kan exempelvis få telefonen att ta en bild och om knappen hålls ner i minst tre sekunder kan exempelvis Google Nu öppnas.

Snabbknappen kan konfigueras för att göra något när den bara trycks in en gång men eftersom knappen alltid är aktiv, även när skärmen är låst, är inte detta praktiskt. Om knappen exempelvis aktiveras för att ta en bild med ett tryck kommer telefonen vara full av bilder tagna i fickan vid slutet av dagen.

Snabbknappen sitter strax under Honor 7:s SIM- och microSD-kortplats. Denna lilla kortplats gör Honor 7 till en riktigt unik produkt på den svenska marknaden. Platsen har nämligen stöd för dubbla nanoSIM-kort. Nästan ingen annan telefon på den svenska marknaden erbjuder stöd för dubbla nanoSIM-kort. Det ska dock noteras att användare tvingas till att välja mellan att använda ett SIM-kort och ett microSD-kort eller två SIM-kort. När microSD-kort används kan bara ett SIM-kort användas eftersom microSD-kortet tar SIM-kortets plats.

Honor 7 laddas och synkroniseras via en microUSB-port på telefonens undersida. Den 3,5 millimeter breda hörlursporten sitter tyvärr på ovansidan, vilket gör det krångligt att lyssna på musik och ladda mobilen samtidigt. Telefonens ovansida bjuder dock också på en IR-sändare som kan vara praktisk för dig som tappat bort din fjärrkontroll eller har lite för många fjärrkontroller.

Väl byggda och gedigna telefoner som också är billiga är inte lätta att hitta på dagens mobilmarknad. Honor 7 är ett klart undantag då den erbjuder riktigt imponerande byggkvalitet och ett helt klart rimligt pris. Vi kan inte påstå att vi älskar de plastdelar som finns på den övre och undre delen av telefonens baksida men telefonens allmänna byggkvalitet är inget mindre än lysande.

Den som testat Huawei P8 och som därefter provat Honor 7 kommer troligen att märka många likheter och skillnader mellan de två telefonerna. Vi kommer att återkomma till jämförelser mellan de två enheterna men vi kan redan nu påpeka flera viktiga likheter och skillnader mellan modellerna: Huawei P8 är en designtelefon vars enda egentliga fokus är design. Detta betyder att den är riktigt tunn, har snyggt slipade metallkanter och en allmänt stilren design. Honor 7:s design är inte alls lika häftig och är både tjockare och tyngre än Huawei P8. En tjockare kropp betyder dock bland annat att telefonen har ett större batteri än Huawei P8.

Stäng

EMUI kan beskrivas som ett av marknadens sämsta överliggande användargränssnitt, ur en klassisk Android-användares perspektiv. EMUI ändrar på fundamentala delar av operativsystemet och gör det på ett sätt som tyvärr bara gör telefonen sämre än sina konkurrenter. Hemskärmen är ett utmärkt exempel. På vanliga Android-telefoner har användare möjlighet att lägga widgets och appar på hemskärmen. Detta är ett bra sätt att snabbt organisera och anpassa sin upplevelse av telefonen. Alla appar kan snabbt hittas på appskärmen där användaren alltid vet att alla appar ligger, kanske till och med i bokstavsordning. I EMUI ligger alla appar alltid på hemskärmen eftersom det inte finns någon appskärm. Användare kan gömma appar i en appskärmsliknande del av operativsystemet men denna är ingen praktisk ersättare för appskärmen. Genom att nypa utåt på hemskärmen kan användare visa en skärm som kallas ”Dolda applikationer”. Här kan appar gömmas från hemskärmen, men alla appar måste läggas till manuellt och de kan alltså inte både ligga där och på hemskärmen.

Huaweis system för appar och hemskärm är kort sagt underligt. Vi kan förstå poängen med att försöka erbjuda en hemskärm som påminner om Iphone men problemet är att de användare som vill ha en Iphone troligen köper en Iphone och att de som köper en Honor 7 troligen vill ha en Android-telefon som fungerar som en Android-telefon borde, inget annat.

Som ett plåster på såret kan vi påminna om att den som är sugen på att köpa Honor 7 kan ladda ner andra launchers från Google Play. Google Nu Snabbstart är ett exempel på en utmärkt launcher som dessutom är gratis.

Huaweis mjukvara är inte helt och hållet kass. Företaget har byggt in flera intressanta funktioner i operativsystemet som gör telefonen lättare och roligare att använda. Telefonens fingeravtrycksläsare kan exempelvis användas för att navigera bland bilder eller öppna notishanteraren. Oberoende på var i användargränssnittet en användare befinner sig kan den exempelvis alltid dra ett finger ner över läsaren för att öppna notishanteraren. Ytterligare ett drag åt höger tar bort alla notiser. Detta är en riktigt bra funktion som gör telefonen lättare att använda med en hand.

Eftersom Honor 7 har stöd för dubbla SIM-kort har operativsystemet också anpassats för att göra det enkelt för användare att konfigurera dessa SIM-kort och bestämma hur de ska användas. Användare kan bestämma vilket SIM-kort som ska användas för data och om båda eller bara ett av korten ska användas för SMS, MMS och röstsamtal och i telefonappen kan användare klicka på en av två gröna lurar för att bestämma vilket nummer de vill ringa ifrån.

Även Honor 7 har stöd för en teknik som introducerades med Huawei P8. Tekniken som kallas Knuckle Sense gör det möjligt för skärmen att känna av tryck på skärmen som inte görs med användarens finger utan med deras knoge. Huawei P8 hade ibland stora problem med att känna skillnaden mellan de olika delarna av ett finger, vilket kunde bli mycket irriterande i längden. Honor 7 fungerar betydligt bättre. Under vår tre veckor långa testperiod kände skärmen aldrig fel mellan finger och knoge, vid något tillfälle.

För dig som inte hört talas om Knuckle Sense tidigare kan vi berätta att tekniken också gör det möjligt för användare att knacka med knogen på skärmen två gånger i rad för att ta en skärmdump eller dra knogen över skärmen för att ta en skärmdump på en specifik del av skärmen. Funktionen är användbar, om man lyckas komma ihåg att den finnas.

Honor 7 kommer utrustad med flera förinstallerade Huawei-appar. Inga appar känns överflödiga eller dåliga men det är lite tråkigt att företaget har valt att slänga med länkar till sin egen hemsida på hemskärmen. Länkarna tar upp onödigt utrymme på hemskärmen och känns mer som reklam än som något annat. Samma gäller för de fyra Gameloft-appar som ligger i en mapp på hemskärmen. De ger inget extra värde för användare – de ligger bara där och skräpar.

Stäng

Trots hyfsade specifikationer är kameran på telefonens baksida bristande på många sätt. Den har svårt att fånga färger som ser naturliga ut, erbjuder lägre detaljrikedom än exempelvis LG G4, som har en kamerasensor med lägre upplösning, och har inte ett lika brett dynamiskt omfång som många konkurrenter. Honor 7 har visserligen ett bredare dynamiskt omfång än Huawei P8 men P8 tar bilder i ljusa miljöer med bättre skärpa.

I mörka miljöer presterar Honor 7 generellt sämre än Huawei P8, åtminstone i de situationer då kameran är stilla. Honor 7 använder ofta kortare slutartider än Huawei P8, vilket ger en ökad skärpa när kameran rör sig men ger ett betydligt sämre resultat när kameran är stilla. I de mörka bildexemplena nedan ser vi bilder som är tagna med kameran helt stilla. I jämförelse med den marknadsledande LG G4 är skillnaden gigantisk. Varken Huawei P8 eller Honor 7 kommer i närheten av att erbjuda samma färg, ljusstyrka och brist på brus som LG G4 kan – trots att Huawei P8 valde en längre slutartid än LG G4.

Huawei Honor 7:

Motorola Moto G 3:

LG G4:

Huawei P8:

När det gäller video kan Honor 7 ”bara” spela in i Full HD-upplösning. Videons kvalitet har många av de brister som kamerans stillbilder lider av. Kort sagt är inte Honor 7 en bra mobiltelefon för användare som kräver en bra stillbildskamera eller videokamera. Den är helt okej i många situationer men inte marknadsledande.

Kameran på telefonens framsida erbjuder inte heller någon imponerande prestanda. Till skillnad från huvudkameran skiljer sig dock Honor 7 och Huawei P8 mycket ifrån varandra. Honor 7 använder en hårdare brusreducering som ger en till synes mjukare bild. Detta kan tas både som en för- och nackdel. Huawei P8 ger bättre skärpa men har ett tydligare brus, som vissa användare kan tycka är att föredra framför den hårda brusreduceringen.

En viktig skillnad mellan Honor 7 och många konkurrenter är att den frontmonterade kameran i Honor 7 kan assisteras av en lampa som sitter strax ovanför skärmen. Lampan är inte särskilt ljusstark men kan göra stor skillnad för bilder som tas inomhus eller i andra mörka miljöer.

Stäng

Honor 7 har en riktigt snabb och exakt fingeravtrycksläsare. Läsaren är stor, lätt att komma åt och uppfattar snabbt hur fingret ser ut och låser upp telefonen. Läsaren är en av de bästa vi någonsin använt och gör livet otroligt mycket enklare. Läsaren har tyvärr ingen möjlighet att integreras med appar, vilket gör den lite mindre praktisk än exempelvis Samsungs fingeravtrycksläsare som kan användas för att exempelvis logga in på Paypal eller Lastpass.

Huawei är en av marknadens första tillverkare som använder fingeravtrycksläsaren som ett extra sätt för användare att navigera i telefonens användargränssnitt. Det är inte helt lätt att svepa fingret över läsaren när telefonen hålls med en hand men det är betydligt enklare än att exempelvis försöka dra ner notishanteraren från toppen av skärmen. Läsarens extrafunktioner är kort sagt ett bra och praktiskt tillägg till en redan utmärkt komponent.

Stäng